Pink hair don't care


En månad

Har nu varit hemma i en månad (och 3dagar😜) och det känns som längre, mycket längre. Som att jag har varit här hela tiden och bara drömt om resan 😓 men så är det ju inte hehe. Jobbar mycket, ofta, så det får tiden att fyllas upp med jobb och stress yay.
Nu är klockan 5 och jag är på väg till jobbet 👍🏼 börjar klockan 6 men kommer att vara framme om 10 min skulle jag säga. Så blir det tidigt på morgonen.. Antingen är jag framme kvart över eller hel och det är på stationen sen måste jag ju gå en liten bit och byta om osv 😁.
Men månaden har gått fort, fyllt upp lediga stunder med bad och annat mys. Har fått jobba mycket kväll vilket innebär att jag börjar mitt på dagen och slutar basically på natten och är hemma halv ett med lite tur😒 fett segt. Men mina små kvälls medarbetare är mysiga så jag har lärt mig att tolerera dessa tider, har också varit något lugnare med en del vågor av gäster men inte lika farligt. Har haft tid att utveckla mina könsskills till den nivån att jag känner mig bekväm där inne^^

Mood idag: efter fyra timmar sömn igår natt och (tyvärr) efter fyra timmar inatt är jag DÖD. Inte ens kaffe kommer kunna rädda detta är jag rädd 🙈. Vi lär väl få se om jag somnar på rasten👍🏼👍🏼

Drinkar från en bättre ledig "lördag" (i måndags😜)


Här men ändå inte

Känns som att jag aldrig är hemma. Alltid på språng. Alltid någon annanstans. Mycket beror på att jag jobbar lite annorlunda och sociallivsbegränsande tider, från mitt på dan till på natten.
Har tex bott hos pappa nu hela förra veckan men vi har inte ätit middag tillsammans en enda gång.. Hade två lediga kvällar och den ena grillade jag med mina kompisar och den andra var jag hos pojken min. Nu kommer jag vara ledig i två dagar till snart och är redan uppbokad den ena kvällen+hela dagen och möjligen den andra kvällen också..
Wow känner mig som en dålig person. 👍🏼Men vaffan det är svårt att få tid med ALLA när jag har två kvällar i veckan typ som jag kan träffa folk. Försöker verkligen få tid att kunna träffa olika men slutat med fullbokat och skuldkänslor 👍🏼 får typ ångest. Och för toppa det här så har jag verkligen inte någon stund för mig själv, jo förutom tåg/bussresorna till och från jobbet och typ när jag sover (om jag nu sover själv) fuck det här.

Och för att pojken inte har något jobb nu eller något annat att syssla med så känner han att vi aldrig ses. Det blir typ "sällan" för honom medan jag känner att han är den enda personen jag träffar när jag inte jobbar. Så utan att låta självisk så vill jag att han får ett jobb snart så att jag får lite mer andningsrum, samtidigt som jag är övertygad om att när han väl får ett så kommer han att jobba på morgon/förmiddagar (=då jag är "ledig" och inte jobbar än..) och då kommer vi verkligen aldrig att ses. Ugh. Kan jag bara få mina morgontider tillbaka?😩


Dagens goda gärning

Köpte en apelsin till en kille på tc nu efter jobbet då han inte hade tillräckligt mycket pengar på sig 👍🏼


RSS 2.0